Praktisk guide till SAP Clean Core-implementering i Sverige: fem faser, tekniska beslut, kontrollpunkter och uppföljning efter driftsättning.
Föreställ dig ett svenskt tillverkningsföretag som behöver avgöra om en befintlig SAP-anpassning ska behållas vid nästa uppgradering av affärssystemet. Det räcker inte att konstatera att koden fortfarande fungerar. Systemarkitekterna behöver underlag som visar hur anpassningen används i verksamheten, vilka tekniska beroenden den har och om den är kompatibel med den planerade SAP-miljön.
För att implementera SAP Clean Core krävs en tydlig beslutsprocess där sådana val kan motiveras utifrån välgrundade kriterier. SAP Business Technology Platform (SAP BTP) kan vara en del av lösningen, men det betyder inte att alla anpassningar automatiskt hör hemma där. Varje krav behöver en lämplig teknisk lösning, en affärsmässig motivering och en tydlig ansvarsfördelning.
Den här artikeln presenterar ett praktiskt ramverk för nordiska företag som använder eller planerar att gå över till SAP S/4HANA. Den visar hur företag kan granska befintliga anpassningar, välja lämpliga metoder för att utöka systemet, prioritera förändringar i arkitekturen och införa styrning som hjälper organisationen att följa Clean Core-principerna även efter driftsättning.
Vad Clean Core innebär i modern SAP-arkitektur
SAP Clean Core är ett arbetssätt för ERP-arkitektur som syftar till att göra systemen enklare att underhålla och förbereda dem för framtida uppgraderingar. Enligt SAP:s riktlinjer för Clean Core-strategin omfattar arbetssättet fem nära sammanhängande områden: processer, utökningsbarhet, data, integrationer och drift. En annan viktig teknisk aspekt är att säkerställa att hela programvarustacken fortsatt omfattas av support.
För SAP-arkitekter är det viktigt att skilja mellan ett motiverat verksamhetskrav och de tekniska beroenden som skapas för att uppfylla det. Clean Core tillåter kundspecifik utveckling, men förespråkar utökningsmetoder som stöds av SAP framför modifieringar som ökar riskerna vid uppgraderingar. Vilka alternativ som finns beror på om företaget använder SAP S/4HANA on-premises, SAP Cloud ERP Private eller SAP Cloud ERP.
SAP Clean Core i Sverige: beslut om processer, integrationer och e-fakturering
För svenska företag blir beslut om Clean Core särskilt konkreta när lokala krav berör flera system eller tjänsteleverantörer. E-fakturering är ett exempel: regelverket anger vad som måste uppnås, men systemarkitekterna behöver avgöra var validering, integration och felhantering ska ske.
Standardisering av processer i internationell verksamhet
Tänk dig en svensk industrikoncern som ska integrera ett förvärvat dotterbolag i sin SAP-miljö. Dotterbolagets rapporteringsbehov kan tillgodoses med SAP:s standardfunktioner, medan vissa landspecifika krav kräver lokal konfigurering. Integrationen med det äldre affärssystemet kan behållas tillfälligt, men det behöver finnas en gemensamt fastställd övergångsplan.
Dessa situationer kräver olika beslut: att följa koncernens standard, konfigurera en motiverad lokal avvikelse eller behålla en tillfällig integration med tydliga villkor för avveckling. Att betrakta alla tre som skäl för permanent kundanpassad utveckling skulle skapa onödiga beroenden.
Hantering av branschspecifika integrationer och lokala krav
Utöver att standardisera processer behöver svenska företag avgöra hur specialiserade system och regelkrav ska passa in i SAP-arkitekturen. Två exempel visar vilka avvägningar som kan behövas.
Tillverkning och logistik
Ett tillverkningsföretag integrerar SAP S/4HANA med ett Manufacturing Execution System (MES), system för lagerautomation och externa plattformar för transporthantering.

Ett befintligt gränssnitt behöver inte nödvändigtvis bytas ut om det använder integrationsmetoder som stöds och fortfarande fungerar tillförlitligt. Integrationer som bygger på interna SAP-tabeller eller gränssnitt som inte stöds kan däremot behöva göras om. Frisläppta API:er eller händelsedriven kommunikation kan minska sådana beroenden, förutsatt att lösningarna uppfyller verksamhetens krav på transaktionskonsistens, svarstider och felhantering.
Hur ska svenska krav på e-fakturering hanteras i SAP?
Enligt de svenska reglerna om e-fakturering vid offentlig upphandling måste leverantörer som huvudregel skicka e-fakturor för upphandlingar som omfattas av lagen och som påbörjats 2019-04-01 eller senare. Vissa undantag gäller.
Ett svenskt tillverkningsföretag som skickar fakturor till kunder inom offentlig sektor via Peppol bör till exempel först utvärdera SAP Document and Reporting Compliance (SAP DRC), cloud edition, i stället för att utveckla ett eget fakturagränssnitt. I scenarier som stöds skapas e-fakturor utifrån affärsdokument i SAP S/4HANA, medan SAP Document and Reporting Compliance, cloud edition, stöder utbytet via Peppol och tillhörande statusövervakning.
Innan arkitekterna överväger kundanpassad utveckling för behov som standardlösningen inte täcker bör de kontrollera vilka funktioner som stöds i den aktuella versionen, vilken konfigurering som krävs och vem som ansvarar för felhanteringen.
Så bedömer du SAP-anpassningar och teknisk skuld
En Clean Core-bedömning behöver visa vilka anpassningar som fortfarande fyller en funktion i verksamheten, vilka beroenden de har i den befintliga SAP-miljön och om de passar in i målarkitekturen. Att bara räkna kundutvecklade ABAP-objekt ger inte svar på dessa frågor. Företag behöver kombinera tekniska analysresultat med verksamhetens behov innan de avgör vilka anpassningar som behöver åtgärdas.
Skapa en tillförlitlig förteckning över anpassningar och beroenden
Ett tekniskt objekt kan stödja flera affärsprocesser, samtidigt som en och samma process kan vara beroende av flera kundutvecklade program och gränssnitt. Förteckningen måste visa dessa samband för att fungera som beslutsunderlag. Vid transformationsprojekt som omfattar flera system kan information om beroenden också bidra till en samordnad migrering enligt Migration Factory-modellen.
Samla in tre typer av information för varje anpassning:
- Verksamhetsperspektiv: Vilken process anpassningen stödjer, vem som ansvarar för den i verksamheten, hur den faktiskt används och vilka verksamhetskritiska aktiviteter den berör. Användningsanalysen bör även omfatta aktiviteter som sker sällan, till exempel årsbokslut.
- Tekniska beroenden: Referenser till SAP:s standardobjekt, tabeller och API:er, kopplingar till externa applikationer, integrationsmönster och vem som ansvarar för de data som utbyts.
- Kompatibilitet med målmiljön: Möjliga konflikter med den planerade SAP-versionen och driftmodellen samt beroenden som kan försvåra framtida uppgraderingar.
SAP:s verktyg kan bidra med underlag för olika delar av bedömningen. Vid relevanta konverteringar till SAP S/4HANA ger SAP Readiness Check en övergripande bild av konverteringens konsekvenser, medan ABAP Test Cockpit (ATC) identifierar tekniska problem i kundutvecklad kod. Funktioner för användningsövervakning, till exempel ABAP Call Monitor (SCMON) eller Usage and Procedure Logging (UPL), kan hjälpa till att fastställa vilken kundutvecklad kod som faktiskt körs.
Resultaten från automatiserade analyser behöver dock stämmas av med verksamheten. Ett program som bara används för finansiella avstämningar vid årsbokslutet i ett svenskt dotterbolag kan visa låg aktivitet under en kort mätperiod men ändå vara nödvändigt.
Väg affärsvärdet mot riskerna i arkitekturen
När kartläggningen är klar bör arkitekturteamet bedöma varje anpassning utifrån fyra kriterier: hur verksamhetskritisk den är och om användningen är bekräftad, om den har beroenden som saknar support eller är känsliga för uppgraderingar, om likvärdig funktionalitet finns i SAP:s standardlösning samt kostnaderna och riskerna med att behålla, ändra eller ersätta den.
Enbart teknisk kompatibilitet räcker inte som beslutsgrund. En kundutvecklad finansiell rapport kan fungera i den planerade SAP S/4HANA-versionen men bygga på interna strukturer som inte är frisläppta och därmed ökar förvaltningsrisken. Samtidigt kan en specialiserad produktionsapplikation motivera en utökning som stöds av SAP om standardfunktionerna inte uppfyller verksamhetens krav.
Bedömningen bör resultera i två konkreta underlag: en dokumenterad förteckning över anpassningar med tydligt verksamhetsansvar och tekniskt ansvar samt en första riskprioriterad åtgärdslista över kundutvecklade lösningar som behöver granskas närmare ur ett arkitekturperspektiv. Den ska inte automatiskt leda till att alla kundutvecklade objekt tas bort eller utvecklas om.
Om kundutvecklade lösningar även är beroende av historiska data eller applikationer som ska avvecklas bör dessa beroenden hanteras i en separat plan för datamigrering till SAP S/4HANA och avveckling av äldre system.
Så väljer du rätt metod för utökningar i SAP
Innan arkitekterna utvecklar en kundanpassad utökning bör de kontrollera om verksamhetens behov kan tillgodoses med SAP:s standardfunktioner eller konfigurering. Om ytterligare funktionalitet krävs beror valet av utökningsmetod på hur nära kopplad lösningen behöver vara till SAP-transaktioner, vilka gränssnitt som finns tillgängliga och vilka krav som ställs på utveckling och livscykelhantering.
Välj utökningsmetod utifrån verksamhetens krav
SAP stöder tre huvudsakliga metoder för utökningar, anpassade för olika nivåer av komplexitet och systemkoppling.
- Key-user extensibility: Kan anpassningen göras inom det aktuella verksamhetsområdet och i den planerade SAP-versionen? Kontrollera att tillgängliga utökningspunkter för fält, användargränssnitt och logik täcker behovet.
- Developer extensibility: Måste logiken köras direkt i SAP-systemet, och finns de frisläppta ABAP-objekt eller utökningspunkter som krävs? Kontrollera hur lösningen fungerar i transaktioner och om den är kompatibel med målmiljön.
- Side-by-side extensibility: Motiverar verksamhetens behov en separat livscykel för applikationen? Kontrollera tillgången till API:er som kan anropas från andra system, svarstider, datakonsistens, identitetshantering, övervakning och plattformskostnader.
Vilken metod för SAP-anpassningar ska du välja?
Tabellen nedan visar hur vanliga typer av kundanpassningar kan hanteras enligt Clean Core-principerna.
|
Typ av anpassning |
Rekommenderad åtgärd |
Utökningsmetod i SAP |
|
Oanvänd kundutvecklad ABAP-rapport |
Avveckla efter att användning och beroenden har kontrollerats |
Ingen utökning behövs |
|
Funktionalitet som redan finns i SAP:s standardlösning |
Ersätt den kundanpassade lösningen |
Standardfunktionalitet eller konfigurering |
|
Extra fält eller enkel valideringslogik |
Använd utökningspunkter som stöds |
Key-user extensibility, där det är tillgängligt |
|
Komplex logik med nära koppling till SAP-transaktioner |
Utforma om lösningen med frisläppta objekt och API:er |
Developer extensibility med ABAP Cloud, där det stöds |
|
Extern leverantörsportal eller applikation som används i flera system |
Separera applikationens livscykel från ERP-systemets |
Side-by-side extensibility på SAP BTP |
|
Gränssnitt till äldre MES- eller WMS-system |
Ersätt beroenden som inte stöds med stabila gränssnitt |
Frisläppta API:er eller händelser; SAP Integration Suite där det är lämpligt |
|
Direkta ändringar i SAP:s standardkod |
Ta bort ändringarna eller utforma om lösningen utifrån verksamhetens krav |
Standardfunktionalitet eller en utökningsmetod som stöds |
Den valda metoden bör dokumenteras tillsammans med de alternativ som valts bort, vilka frisläppta gränssnitt som krävs, kompatibiliteten med den planerade SAP-versionen och kända driftsrisker. Det ger framtida arkitekturgranskningar ett tydligt underlag för att ompröva beslutet.
Vid modernisering av integrationer krävs också ett separat ställningstagande. Det är inte alltid nödvändigt att införa middleware om de befintliga gränssnitten stöds och redan uppfyller verksamhetens krav.
Hur driftsättningsmodellen påverkar valet av utökningar
Vilka utvecklingsmöjligheter som finns beror på SAP-utgåva, version och systemkonfiguration.
SAP Cloud ERP erbjuder kontrollerade möjligheter till utökningar genom metoder som stöds av SAP. Key-user extensibility kan användas inom de verksamhetsområden där det stöds, medan developer extensibility kräver ett systemlandskap med tre system (utveckling, test och produktion). Direkta ändringar i SAP:s standardkod är inte tillåtna.
SAP Cloud ERP Private och SAP S/4HANA on-premises ger större teknisk flexibilitet, bland annat genom traditionell ABAP-utveckling. Att klassiska metoder för kundanpassning är tekniskt möjliga innebär dock inte att de följer Clean Core-principerna. Vid nyutveckling bör ABAP Cloud och frisläppta gränssnitt i regel prioriteras där de stöds.
Dessa skillnader är viktiga när företag moderniserar befintliga anpassningar eller planerar att byta driftsättningsmodell. En utökning som fungerar i ett on-premises-system kan inte automatiskt flyttas oförändrad till SAP Cloud ERP. Teamen måste kontrollera att frisläppta objekt, utökningspunkter, API:er och nödvändiga funktioner i körmiljön finns tillgängliga i målmiljön.
SAP Clean Core-implementering i fem faser: beslut och kontrollpunkter
Ramverket nedan fokuserar på de beslut som måste godkännas innan förändringar enligt Clean Core kan gå vidare. Varje beslutspunkt anger vilket underlag som krävs, vilka som ansvarar för beslutet och vilka kriterier som måste vara uppfyllda för godkännande. Arbetet inom olika områden kan pågå parallellt, men enskilda förändringar bör inte gå vidare förrän de relevanta kriterierna är uppfyllda.
Fas 1. Fastställ arkitekturstandarder och beslutsmandat
Enterprisearkitekterna bör fastställa tekniska standarder för målmiljön, inklusive godkända utvecklingsmetoder, integrationslösningar och krav på användning av frisläppta SAP-gränssnitt. Standarderna bör också ange när undantag är tillåtna och vilket underlag som krävs för att motivera dem.
Processägare bör genomföra fit-to-standard-analyser av verksamhetskritiska processer för att identifiera skillnader mellan SAP:s standardfunktionalitet och verksamhetens faktiska behov. Parallellt bör dataansvariga granska viktiga masterdata, exempelvis uppgifter om material, kunder och leverantörer, med avseende på fullständighet, dubbletter och inkonsekvenser. Resultaten ska visa vilka processavvikelser som behöver utredas vidare och vilka datakvalitetsproblem som måste åtgärdas före implementeringen. Där det är relevant bör granskningen även omfatta SAP-versioner, supportpaket, tilläggskomponenter och tredjepartskomponenter för att kontrollera deras kompatibilitet med målmiljön och den planerade uppgraderingsplanen.
Beslutsansvaret måste vara tydligt fördelat. Processägare bekräftar funktionskraven, tekniskt ansvariga för SAP utvärderar genomförandealternativen och enterprisearkitekter godkänner avvikelser från arkitekturstandarderna. I internationella organisationer minskar detta risken för att lokala utvecklingsteam inför motstridiga lösningar utan central granskning.
Godkännande: Enterprisearkitekterna godkänner tillåtna utökningsmetoder, gränssnittsstandarder och kriterier för undantag. Ansvarsfördelningen för verksamhetsrelaterade och tekniska beslut dokumenteras.
Fas 2. Prioritera åtgärdslistan för SAP-anpassningar
Resultaten från kartläggningen ska nu omsättas i en konkret åtgärdslista. Varje anpassning får en av fem föreslagna åtgärder:
- Avveckla: Ta bort funktionalitet som inte längre behövs.
- Ersätt: Gå över till likvärdig funktionalitet i SAP:s standardlösning.
- Behåll: Behåll nödvändig funktionalitet som uppfyller de godkända arkitekturkraven.
- Åtgärda: Rätta till tekniska problem utan att ändra det bakomliggande verksamhetskravet.
- Utforma om: Bygg om funktionaliteten med en mer lämplig arkitektur för utökningar eller integrationer.
Prioriteringen bör ta hänsyn till verksamhetspåverkan, hinder för uppgraderingar, integrationsberoenden och arbetsinsats. En anpassning som riskerar att störa en kritisk produktionsprocess vid en kommande uppgradering kan behöva prioriteras framför en förbättring av rapporteringen som innebär låg risk.
Godkännande: Prioriterade anpassningar har en överenskommen åtgärd, en utsedd verksamhetsansvarig och dokumenterade beroenden. Beslut om avveckling godkänns först när berörda affärsprocesser samt beroende system, integrationer och rapporter har validerats.
Fas 3. Utforma målarkitekturen för utökningar och integrationer
Lösningsdesignen ska visa vilken funktionalitet som ska finnas kvar i SAP, vilka funktioner som ska köras som separata utökningar och hur information ska överföras mellan systemen. För varje motiverad processavvikelse bör arkitekterna dokumentera om behovet ska hanteras genom en processförändring, konfigurering eller en utökning som stöds av SAP. Beslutet ska godkännas av berörd processägare.
Integrationsdesignen ska också ange vilket system som är den auktoritativa källan för respektive datamängd, vilka som ansvarar för informationen, regler för datamappning och synkronisering, API-kontrakt, autentisering, felhantering samt ansvar för drift och förvaltning.
Undantag från arkitekturstandarderna som inte kan åtgärdas direkt ska ha dokumenterade risker, utsedda ansvariga och överenskomna villkor för åtgärd eller uppföljning.
Designgodkännande: Arkitekterna bekräftar att nödvändiga gränssnitt finns tillgängliga och att dataansvar, återställning efter fel och driftansvar är tydligt definierade. Kvarstående avvikelser dokumenteras med ansvarig person och villkor för uppföljning.
Fas 4. Genomför och validera arkitekturförändringarna
Implementeringen bör följa de fastställda prioriteringarna, med utveckling och testning organiserade kring affärsprocesser snarare än enskilda tekniska objekt.
Beroende på systemlandskapet kan valideringen omfatta statiska kodanalyser, arkitekturgranskningar, integrationstester och regressionstester i SAP och anslutna applikationer. Teamen bör också bedöma hur planerade SAP-uppgraderingar påverkar ändrad eller nyutvecklad funktionalitet och kontrollera att relevanta programvarukomponenter, tillägg och beroenden till tredjepartslösningar fortfarande är kompatibla med den planerade SAP-versionen.
End-to-end-tester ska säkerställa att både standardprocesser och godkända avvikelser ger förväntade verksamhetsresultat. Tester av gränsöverskridande ekonomiprocesser bör exempelvis omfatta lokala faktureringskrav och koncerninterna transaktioner. Vid testning av tillverkningsintegrationer behöver teamen kontrollera att material- och produktionsdata är konsekventa i SAP och anslutna system. Datavalideringen ska också identifiera saknade obligatoriska uppgifter, dubbletter och fel i datamappningen före driftsättning.
Driftsättningsbeslut: Berörda affärsprocesser har klarat de integrationstester och regressionstester som krävs. Kvarstående risker dokumenteras och accepteras av behöriga beslutsfattare före driftsättning.
Fas 5. Överför Clean Core-kontrollerna till drift och förvaltning
Överlämningsunderlaget bör innehålla godkända arkitekturbeslut, aktuell dokumentation av utökningar och gränssnitt, relevant testmaterial och en förteckning över kvarstående undantag. Varje olöst risk måste ha en utsedd ansvarig inom drift eller förvaltning och en tydlig eskaleringsväg.
Drift- och förvaltningsteamen behöver också veta vilka gränssnitt och utökningar som kräver särskild uppmärksamhet vid SAP-uppdateringar och vem som ansvarar för att kontrollera deras fortsatta kompatibilitet.
Överlämningen är slutförd först när drift- och förvaltningsansvariga har godkänt ansvarsfördelningen, dokumentationen och rutinerna för uppföljning – inte bara när utvecklingsarbetet är klart.
Överlämningsbeslut: Drift- och förvaltningsteamen accepterar ansvaret för de dokumenterade gränssnitten, relevant testmaterial, kvarstående undantag och eskaleringsrutiner.
Så håller du SAP-kärnan ren efter driftsättning
Efter driftsättningen bör styrningen enligt Clean Core-principerna fokusera på två typer av underlag: om nyutvecklade lösningar följer godkända arkitekturbeslut och om indikatorerna för teknisk skuld förbättras eller försämras mellan olika systemversioner.
Inför arkitekturkontroller för all nyutveckling
Varje utvecklingsförfrågan bör innehålla en hänvisning till beslutet från fit-to-standard-analysen, den planerade SAP-versionen, föreslagen utökningsmetod, berörda gränssnitt, verksamhetsansvarig och vilka tester som krävs. Om det tekniska underlaget är ofullständigt bör förfrågan granskas ytterligare innan implementeringen påbörjas.
När kundutveckling är motiverad bör godkännandet baseras på den föreslagna arkitekturen, tillgängliga frisläppta API:er och utökningspunkter, ansvarsfördelningen i verksamheten och den förväntade påverkan på förvaltningen. Undantag ska ha en utsedd ansvarig, en dokumenterad motivering och ett datum för omprövning i stället för att godkännas utan tidsbegränsning.
Dessa kontroller kan integreras i befintliga utvecklings- och releaseprocesser. Arkitekturgranskningar under designfasen, automatiserad kodanalys där det är relevant och regressionstester före SAP-uppdateringar hjälper teamen att identifiera möjliga problem utan att behöva införa en separat godkännandeprocess för varje mindre ändring.
Inför en driftsättning kan det exempelvis krävas en bekräftelse på att det valda API:et eller den valda utökningspunkten stöds i målmiljön, tillsammans med testresultat för den berörda affärsprocessen. På så sätt blir det möjligt att kontrollera att arkitekturstandarderna följs, i stället för att enbart förlita sig på informella godkännanden.
Följ upp teknisk skuld och arkitekturens kvalitet
Teknisk skuld bör följas upp genom mätbara trender, inte enbart genom enstaka granskningar av förteckningen över kundanpassningar.
En praktisk uppföljning kan omfatta fem grupper av indikatorer:
- Arkitekturundantag: Antalet aktiva undantag, hur länge de har varit öppna och antalet försenade uppföljningar.
- Status för kundutvecklade lösningar: Nya utökningar som använder gränssnitt som inte stöds samt oanvända kundutvecklade objekt eller objekt utan utsedd ansvarig.
- Integrationsstabilitet: Incidenter orsakade av ändringar i gränssnitt, inklusive återkommande fel efter systemuppdateringar.
- Beredskap inför uppgraderingar: Arbetsinsats för att åtgärda problem, fel som upptäcks vid regressionstester och förseningar som beror på kundutvecklade lösningar.
- Process- och datakvalitet: Kvarstående processavvikelser, misslyckade valideringar av kritiska masterdata, dubbletter i masterdata och återkommande datarelaterade fel.
Detta är förslag på uppföljningsindikatorer, inte obligatoriska Clean Core-nyckeltal från SAP. Företag bör välja mått som är relevanta för den egna systemmiljön och följa utvecklingen över flera releaser.
Om antalet undantag som inte har följts upp i tid ökar kan det tyda på att överenskomna åtgärder inte genomförs eller omprövas. Återkommande integrationsfel efter SAP-uppdateringar kan vara ett tecken på att ett beroende behöver byggas om, snarare än åtgärdas med ännu en tillfällig lösning.
Kontrollera säkerheten för utökningar, integrationer och dataåtkomst
Säkerhetsgranskningar bör kontrollera hur användare och tjänster autentiseras i SAP-utökningar och integrationer, hur åtkomstbehörigheter tillämpas, hur överförda data skyddas och hur relevanta aktiviteter loggas. För gränssnitt som kopplar samman SAP med externa applikationer eller tjänsteleverantörer behöver teamen identifiera dataansvariga, granska tredjepartsåtkomst och säkerställa att rutinerna för övervakning och incidenthantering även omfattar integrationerna.
För svenska företag bör dessa kontroller också ta hänsyn till tillämpliga krav på dataskydd och cybersäkerhet. Enligt Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) kan det utgöra en överföring till tredjeland enligt GDPR om en mottagare utanför EU/EES får tillgång till personuppgifter. Organisationer som omfattas av den svenska cybersäkerhetslagen, som genomför NIS2-direktivet, måste också uppfylla tillämpliga krav på hantering av cybersäkerhetsrisker och incidentrapportering. Clean Core-principerna kan bidra till bättre arkitekturstyrning, men innebär inte i sig att verksamheten uppfyller lagkraven.
Hur LeverX stödjer omställningen till SAP Clean Core
För företag med etablerade SAP-miljöer kräver övergången till Clean Core ofta samordnade förändringar av kundutvecklade lösningar, integrationsarkitekturen och den löpande systemförvaltningen. LeverX hjälper företag att omsätta arkitekturprioriteringar i konkreta moderniseringsåtgärder utan att förlora verksamhetskritisk funktionalitet.
Arkitekturgranskning och moderniseringsplanering
Genom våra SAP-konsulttjänster hjälper LeverX företag att bedöma befintliga anpassningar, integrationsberoenden och arkitekturrisker. Våra specialister samarbetar med verksamhetsansvariga och IT-team för att skilja nödvändig funktionalitet från äldre kundutvecklade lösningar som kan avvecklas eller ersättas.
Resultatet är en prioriterad moderniseringsplan som visar vilka förändringar som behövs, vilka begränsningar arkitekturen innebär och hur arbetet är beroende av andra SAP-transformationsinitiativ.
Modernisering av kundutvecklad kod och utökningar
LeverX hjälper företag att åtgärda problem i kundutvecklad kod och utveckla utökningar som följer Clean Core-principerna. Beroende på SAP-målmiljön kan våra specialister anpassa befintlig ABAP-kod till metoder som stöds, omforma funktionalitet med hjälp av frisläppta API:er eller utveckla fristående applikationer på SAP BTP.
Valet styrs av verksamhetens behov och tekniska förutsättningar. I stället för att flytta varje anpassning utanför ERP-kärnan hjälper vårt team till att avgöra när utveckling direkt i SAP-systemet (on-stack) fortfarande är lämplig och när side-by-side extensibility ger större flexibilitet.
Integration och transformation till SAP S/4HANA
Modernisering enligt Clean Core-principerna sker ofta som en del av större ERP-program. LeverX samordnar arkitekturförändringar med migrering till SAP S/4HANA och SAP-integrationstjänster. Det hjälper företag att hantera beroenden i kundutvecklad kod, modernisera gränssnitt och testa processer som sträcker sig över flera system.
För svenska tillverkningskoncerner kan det innebära att anpassa integrationer mellan SAP, produktionssystem och logistikapplikationer och samtidigt säkerställa kontinuitet i den internationella verksamheten.
Hur hjälpte LeverX till att minska onödiga SAP-anpassningar?
I ett Clean Core-projekt för ett internationellt kemiföretag använde LeverX workshoppar för att samordna affärsprocesser och värmekartor som jämförde SAP:s standardfunktionalitet med föreslagna kundanpassningar. Syftet var att bedöma önskemålen om kundanpassningar utifrån SAP:s standardfunktioner, total ägandekostnad och arkitekturrisker. Enligt projektets fallstudie kunde kunden avstå från mer än 70 % av de föreslagna kundanpassningarna inom sex månader.
För den löpande driften kan våra SAP-supporttjänster komplettera interna IT-team med konsekvensanalyser inför ändringar, uppföljning av undantag och prioritering av åtgärder för att minska teknisk skuld.
Planerar ni att ställa om till SAP Clean Core?
Slutsats
Den verkliga prövningen av en Clean Core-strategi kommer vid nästa SAP-uppgradering eller förändring i verksamheten. Kan organisationen hantera nya krav utan att behöva ompröva flera års tidigare beslut om kundanpassningar eller störa verksamhetskritiska processer?
För nordiska företag är ett praktiskt nästa steg att fokusera på de beroenden som riskerar att försvåra framtida förändringar. Bedöm vilka som fortfarande motiverar sina kostnader och risker, vilka som behöver moderniseras och vem som ansvarar för besluten. Det ger en hanterbar utgångspunkt för att förbättra SAP-arkitekturen utan att äventyra den funktionalitet som verksamheten är beroende av.