RISE with SAP i Sverige: Så påverkar branschkrav övergången till SAP Cloud ERP Private

RISE with SAP is a transformation approach for moving to SAP S/4HANA Cloud with a clean core, industry focus, and long-term flexibility. This guide explains how it works across industries and how to choose the right approach.

För många svenska företag och koncerner innebär en SAP-transformation att flera olika verksamhetsförutsättningar måste hanteras samtidigt. Det kan handla om ett huvudkontor i Sverige, produktionsanläggningar och serviceverksamheter i flera länder, förvärvade bolag med olika affärssystem och specialiserade applikationer som behöver fungera tillsammans med det centrala ERP-systemet.

RISE with SAP erbjuder en strukturerad väg för företag som vill modernisera befintliga lokalt installerade SAP-miljöer, inklusive SAP ECC och SAP S/4HANA, genom en övergång till SAP Cloud ERP Private. För komplexa organisationer handlar övergången inte bara om att byta ERP-plattform. Den kräver också en tydlig målbild för hur processer, data och systemansvar ska hanteras i hela verksamheten.

Branschspecifika krav behöver därför beaktas redan när lösningen utformas. Ett industriföretag behöver exempelvis samordna ERP, PLM, MES och produktionskostnader på ett annat sätt än ett läkemedelsföretag, där kvalitetsprocesser, batchhantering och kontrollerad masterdata är centrala. Inom energisektorn finns andra beroenden mellan anläggningstillgångar, underhåll, investeringsprojekt och verksamhetskritiska system.

I den här artikeln går vi igenom hur branschspecifika krav påverkar en transformation med RISE with SAP. Vi tittar på hur företag kan balansera koncerngemensam standardisering med behovet av specialiserade system, hantera lokala variationer och planera migreringen utifrån verksamhetens beroenden. Fokus ligger på hur SAP Cloud ERP Private, SAP Business Technology Platform (SAP BTP) och clean core-principer kan stödja en gemensam ERP-arkitektur utan att begränsa affärskritiska processer.

Börja med en koncerngemensam processmodell – inte med tekniken

För företag med verksamhet på flera orter bör den framtida processmodellen definieras innan enskilda SAP-system eller bolag migreras.

En nordisk eller internationell koncern kan behöva gemensamma principer för ekonomi, inköp, koncerninterna transaktioner, masterdata och rapportering i Sverige och på andra marknader. Samtidigt kan produktion, service, logistik och regulatoriska processer kräva lokala anpassningar.

En koncerngemensam mall, ofta kallad global template, behöver därför definiera både standardprocesserna och vilka avvikelser som är tillåtna. Om dessa beslut skjuts upp tills utrullningen börjar riskerar varje lokal organisation att utveckla egna lösningar. Resultatet kan bli att befintliga processvariationer och komplexa supportbehov följer med in i den nya ERP-miljön.

Utforma en gemensam SAP-mall för flera anläggningar och länder

En koncerngemensam SAP-mall behöver besvara konkreta frågor:

Vem ansvarar för materialmasterdata? Vilka regler för inköpsgodkännande ska gälla i hela koncernen? Vilka kostnadsstrukturer måste vara gemensamma mellan produktionsanläggningar? Hur ska koncerninterna transaktioner hanteras? Vilka redovisningsstrukturer ska vara obligatoriska för samtliga juridiska enheter? När är ett lokalt undantag motiverat?

Operativa processer kräver ofta större flexibilitet. En anläggning med kundorderstyrd konstruktion och tillverkning (engineer-to-order) kan behöva en annan produktionsplanering än en anläggning med högvolymproduktion inom samma koncern. Ett lager kan vara beroende av automatiseringslösningar som inte används i andra länder. Ett nyligen förvärvat bolag kan behöva behålla delar av sin befintliga systemmiljö under en övergångsperiod.

Sådana skillnader kan hanteras inom en gemensam SAP-mall, förutsatt att de identifieras och dokumenteras från början.

För koncerner med huvudkontor i Sverige är målet att skapa tillräcklig standardisering för gemensam ekonomistyrning, datastyrning, kontroll och verksamhetsprocesser, samtidigt som lokala lösningar behålls där produktionsteknik, regelverk, kundåtaganden eller affärsmodellen kräver det.

När passar SAP Cloud ERP Private?

SAP positionerar SAP Cloud ERP Private som ett molnbaserat affärssystem för organisationer som vill vidareutveckla sina befintliga SAP-investeringar och samtidigt behålla flexibilitet för verksamhetsspecifika processer och transformationsbehov. SAP Cloud ERP bygger däremot på en mer standardiserad modell med färdigdefinierade processer.

För större företag är SAP Cloud ERP Private särskilt relevant när den befintliga SAP-miljön innehåller omfattande konfigurationer, integrationer, tillägg eller processberoenden som inte kan förändras på en gång.

Valet mellan SAP Cloud ERP och SAP Cloud ERP Private bör dock alltid utgå från verksamhetens behov. Graden av processstandardisering, behovet av tilläggsfunktioner, framtida förvaltning, regulatoriska krav och den befintliga ERP-miljöns förutsättningar påverkar vilken modell som är lämpligast.

För en mer detaljerad jämförelse av driftsmodellerna, läs LeverX artiklar SAP Cloud ERP Private: arkitektur, fördelar och användningsområden och SAP Public vs. Private Cloud-strategi: Så väljer du rätt modell i Norden.

Använd clean core för att skilja standardprocesser från branschspecifika tillägg

Clean core är en viktig princip eftersom branschspecifika behov ofta leder till önskemål om anpassningar. Vissa krav kan hanteras genom standardkonfiguration i SAP, medan andra kräver fristående tillägg på SAP BTP (side-by-side extensions), tillägg i SAP-systemet med ABAP Cloud (on-stack extensions), API-baserade integrationer eller specialiserade applikationer utanför ERP-systemet.

Tillägg på SAP BTP kan användas för funktioner som behöver kunna utvecklas oberoende av ERP-kärnan. ABAP Cloud ger möjlighet att utveckla clean core-kompatibla tillägg direkt i SAP-systemet när funktionaliteten behöver ligga nära SAP affärsobjekt och processer.

Branschkraven ska alltså påverka målarkitekturen, men behöver inte automatiskt leda till modifieringar eller hårt kopplad specialutveckling i ERP-kärnan som försvårar framtida uppgraderingar.

Läs mer om tilläggsarkitektur, teknisk skuld och styrning i SAP Clean Core-strategi i Norden.

Så påverkar branschkrav utformningen av SAP Cloud ERP Private

Grundläggande ekonomiprocesser följer ofta liknande principer oavsett bransch. Däremot kan verksamhetens operativa krav skilja sig avsevärt, särskilt när ERP-systemet är integrerat med specialiserade applikationer.

Konstruktionsändringar, underhållsarbete, batchhantering, produktionsorder och investeringsprojekt påverkar hur processer ska utformas, vem som ansvarar för data, var gränserna mellan systemen går samt hur migrering och testning bör planeras.

I följande avsnitt går vi igenom hur dessa krav skiljer sig mellan branscher med stor betydelse för svensk ekonomi.

Enligt Statistiska centralbyrån (SCB) stod maskiner och transportutrustning för 41,8 % av Sveriges varuexport under januari–juli 2026, varav vägfordon utgjorde 12,2 %. Mineralprodukter svarade för 10,9 %, trä- och pappersvaror för 8,4 % och läkemedel för 8,0 %.

Därför fokuserar artikeln särskilt på verkstads- och tillverkningsindustrin, fordonsindustrin, process- och anläggningsintensiva verksamheter, massa- och pappersindustrin, energisektorn samt läkemedel och life science.

Viktiga branschspecifika beslut – en översikt

Branschernas behov skiljer sig åt, men utgångspunkten är densamma: identifiera de kritiska beroendena innan ni bestämmer vilka processer, dataflöden och systemgränser den framtida ERP-arkitekturen ska stödja.

Tillverknings- och verkstadsindustri: Samordna PLM, MES och ERP

Industriföretag behöver säkerställa att konstruktionsdata, anläggningsspecifika produktionsstrukturer och kostnadsinformation är konsekventa mellan systemen.

En komponentändring i PLM kan påverka materialförsörjning, tillverkningsinstruktioner, materialbehov och produktkalkyler. Om materiallistor (BOM), artikelnummer eller giltighetsdatum skiljer sig mellan systemen behöver medarbetare ofta göra manuella avstämningar.

Ansvarsfördelningen för data och integrationerna mellan systemen blir därför central i målarkitekturen.

PLM kan exempelvis hantera konstruktionsinformation, MES styra det operativa produktionsutförandet och SAP stödja inköp, produktionsplanering, lagerhantering och ekonomiprocesser.

För företag med kundorderstyrd konstruktion och tillverkning är dessa samband särskilt viktiga. Konstruktionsändringar kan påverka projektinköp, leveransåtaganden och förväntade marginaler medan ett projekt fortfarande pågår.

Företag med flera produktionsanläggningar måste också avgöra vilka lokala skillnader som är motiverade. Olika MES-plattformar kan bero på skilda produktionskrav. Däremot kan varierande artikelnumrering, inköpsregler eller kalkylmetoder mellan jämförbara anläggningar skapa onödig komplexitet.

En transformation med RISE with SAP ger möjlighet att standardisera gemensam masterdata och affärsprocesser samtidigt som anläggningsspecifika produktionslösningar kan behållas där det behövs.

Läs mer om produktionsplanering, leveranskedjor och verksamhetsprocesser i SAP för tillverkningsindustrin i Sverige.

Fordonsindustrin: Säkerställ kontroll över konstruktionsändringar mellan fabriker och leverantörer

Fordonsindustrin kräver nära samordning mellan konstruktion, leverantörer och produktion, särskilt i verksamheter som arbetar enligt just-in-time och just-in-sequence.

En komponentändring kan påverka leveransplaner, materialtillgång, kvalitetskontroller och produktionsplanering. Om en ändring börjar gälla i PLM innan inköps- och produktionsdata har uppdaterats riskerar anläggningen att planera utifrån inaktuella materialbehov.

Vid en transformation med RISE with SAP behöver dessa beroenden styra målarkitekturen, integrationslösningarna och migreringsordningen.

Det måste vara tydligt hur konstruktionsändringar synkroniseras mellan PLM, SAP och produktionssystemen, samt vilka system som är ansvariga för exempelvis leverantörsbekräftelser, leveranser och materialtillgänglighet.

Elektrifieringen innebär dessutom nya komponenter, leverantörer och tillverkningsprocesser. Olika fabriker kan införa dessa vid olika tidpunkter.

En koncerngemensam processmall behöver därför ge utrymme för motiverade lokala produktionskrav och samtidigt säkerställa gemensamma principer för masterdata och inköp. Clean core kan bidra till att begränsa behovet av anläggningsspecifika ERP-anpassningar när kraven förändras.

Metall- och gruvindustri, massa- och pappersindustri samt processindustri: Samordna anläggningstillgångar, underhåll och kostnadsstrukturer

Gruv- och metallindustrin, massa- och pappersindustrin och andra processindustrier har flera gemensamma utmaningar vid utformningen av ERP-system.

Det handlar bland annat om kapitalintensiva anläggningstillgångar, planerade produktionsstopp, stort reservdelsbehov, användning av externa entreprenörer och ett nära samband mellan anläggningarnas tillgänglighet och produktionskapaciteten.

Vid ett planerat underhållsstopp behöver underhållsorganisationen veta vilka arbeten som ryms inom stoppfönstret, om reservdelar finns tillgängliga, vilka entreprenörer som är bokade och vilka aktiviteter som kan skjutas upp.

Ekonomifunktionen behöver samtidigt kunna fördela kostnaderna korrekt på anläggningstillgångar, kostnadsställen, underhållsorder, projekt eller produktionsområden.
Det gör masterdata för anläggningstillgångar och underhållsprocesser till viktiga prioriteringar vid en transformation med RISE with SAP.

Dubbletter i utrustningsregister, inkonsekventa hierarkier för tekniska platser och varierande underhållsklassificeringar kan försämra både planering och rapportering om bristerna följer med till den nya SAP-miljön.

Massa- och pappersbruk har ofta kontinuerlig eller nästan kontinuerlig produktion, vilket kräver noggrann samordning mellan underhållsstopp och produktionsplanering. En försenad reservdel eller en öppen arbetsorder kan påverka genomförandet av ett helt planerat stopp.

Den framtida SAP-arkitekturen behöver därför koppla samman underhåll, materialförsörjning, inköp, entreprenörsåtaganden och kostnadsfördelning, utan att ersätta de processtyrningssystem som driver anläggningen.

Materialplanering och materialvärdering måste också kunna hantera skillnader mellan exempelvis trävaror, kemikalier, mellanprodukter och färdiga produkter, även när rapporteringsstrukturen standardiseras på koncernnivå.

Inom gruv- och metallindustrin finns liknande utmaningar kopplade till lokala verksamhetsförutsättningar.

Om en anläggning bokför ett visst entreprenörsarbete som underhållskostnad medan en annan klassificerar motsvarande arbete som projektkostnad eller investering blir koncerngemensamma kostnadsjämförelser missvisande.

Gemensamma klassificeringsregler behöver därför fastställas inom ERP-transformationen innan förbättrade analysverktyg kan ge en tillförlitlig bild av verksamheten.

Energi och kritisk infrastruktur: Koppla samman investeringsprojekt, anläggningstillgångar och ekonomi

Energiföretag behöver affärssystem som knyter samman långlivade anläggningstillgångar, investeringsprogram, entreprenörer, materialförsörjning och ekonomistyrning. Samtidigt måste de operativa systemen fortsätta hantera den fysiska infrastrukturen.

De omfattande investeringarna i Sveriges elnät tydliggör dessa behov.

Svenska kraftnät planerar investeringar på cirka 215 miljarder kronor i transmissionsnätet under de kommande tio åren. Det ställer höga krav på samordning mellan projekt, inköp, anläggningsförvaltning och ekonomi.

För en elnätsoperatör kan teknisk nätinformation ligga kvar i specialiserade system, medan SAP används för inköp, lager, entreprenörsfakturor, projektkostnader, arbetsrelaterat material och redovisning.

Systemen behöver då dela en konsekvent referensstruktur.

Om nätanläggningar har andra identifierare än investeringsprojekt eller underhållsobjekt i ERP-systemet kan det bli svårt att koppla samman byggprojekt, underhållshistorik och livscykelkostnader.

I stora investeringsprogram behöver ledningen kunna följa sambandet mellan godkända investeringsbudgetar, inköpsåtaganden, entreprenörskostnader, projektframdrift, projektavräkning och aktivering av anläggningstillgångar.

Om projektstrukturer och arbetsnedbrytningsstrukturer (WBS) skiljer sig mellan regioner eller dotterbolag försvåras både uppföljning och styrning.

Underhåll och arbetsplanering påverkar också när systemförändringar kan genomföras. För produktions- och nätanläggningar kan övergången till en ny ERP-miljö behöva anpassas efter planerade avbrott och operativa begränsningar.

En produktionssättning kan därför inte planeras oberoende av de underhålls- och arbetsprocesser som är beroende av ERP-systemet.

Även cybersäkerhetskrav påverkar hur den framtida lösningen ska förvaltas.

Den svenska cybersäkerhetslagen (2025:1506) trädde i kraft den 15 januari 2026 och genomför delar av EU NIS2-direktiv.

För organisationer som omfattas av lagen behöver ansvar för cybersäkerhet, leverantörsberoenden, incidenthantering och relevanta säkerhetsåtgärder beaktas vid styrning och förvaltning av verksamhetskritiska molntjänster.

I ett RISE with SAP-program räcker det därför inte att enbart definiera ansvaret för själva ERP-applikationen. Organisationen behöver också kartlägga vilka affärsprocesser som är beroende av SAP-tjänster, integrationer, identitetshantering, externa leverantörer och interna operativa system.

Life science och läkemedelsindustrin: Säkerställ kontroll över data, kvalitet och validering

Företag inom life science och läkemedelsindustrin är starkt beroende av kontrollerad datahantering och dokumenterade ändringsprocesser.

Ett material kan finnas fysiskt i lager men ändå inte vara tillgängligt för produktion eftersom det ännu inte har uppnått rätt kvalitetsstatus.

ERP-, lager-, produktions- och kvalitetssystem måste därför tolka materialets status på samma sätt.

För batchhanterade material behöver statusen dessutom kunna spåras genom hela materialhistoriken: vilken batch som togs emot eller producerades, var den användes, vilket kvalitetsbeslut som ledde till frisläppning eller spärrning och vilka efterföljande produktionsbatcher som påverkades.

Samma krav på konsekvent datahantering gäller masterdata.

Ändringar av material, leverantörer, måttenheter, materiallistor eller recept kan påverka validerade processer och anslutna applikationer.

Vid migrering behöver dessa beroenden hanteras tillsammans med ansvar för data, godkännandeprocesser, påverkan på andra system och dokumentation som styrker valideringen.

Tydliga systemgränser är lika viktiga.

Laboratoriesystem eller andra specialiserade kvalitetsapplikationer kan finnas kvar utanför ERP-systemet, medan SAP hanterar de transaktionsprocesser som är beroende av deras resultat. Integrationerna mellan systemen blir därmed en del av den kontrollerade processen.

Clean core är särskilt relevant i den här typen av miljöer, eftersom regulatoriska krav inte automatiskt innebär att specialutvecklad kod behövs i ERP-kärnan.

Vissa krav kan uppfyllas genom standardkonfiguration. Andra kan kräva clean core-kompatibla tillägg i SAP-systemet, fristående tillägg på SAP BTP eller specialiserade applikationer med dokumenterade gränssnitt.

En tekniskt lyckad migrering är inte tillräcklig om det efteråt inte går att visa att materialstatus, ändringar i masterdata, integrationer och godkännandeprocesser fortfarande fungerar enligt gällande krav.

Andra branschspecifika tillämpningar

Samma principer gäller även i branscher där de viktigaste beroendena finns i andra delar av affärsmodellen.

Bank och finans: Kartlägg ERP-beroenden utifrån DORA

Hos banker och finansiella företag används SAP vanligtvis för ekonomi, inköp, gemensamma stödfunktioner, rapportering och andra koncerngemensamma processer vid sidan av kärnbankssystemen.

ERP-arkitekturen behöver därför ha tydliga avstämningspunkter mellan källsystem och huvudbok, fastställda ansvar för behörigheter och godkännanden samt väldokumenterade gränssnitt för finansiella dataflöden.

EU förordning om digital operativ motståndskraft, DORA, ställer ytterligare krav på hantering av IKT-beroenden och tredjepartsrisker.

För ett RISE with SAP-program innebär det att organisationen behöver kartlägga vilka kritiska eller viktiga funktioner som är beroende av SAP Cloud ERP Private, SAP BTP, integrationer, identitetstjänster och externa IKT-leverantörer.

Kartläggningen bör ligga till grund för ansvarsfördelning inom övervakning, återställningsrutiner, eskalering, ändringshantering och hantering av tredjepartsrisker.

Transport, logistik, detaljhandel och konsumentnära verksamheter: Tydliggör ansvaret för händelser och lagerinformation

Transport- och logistikföretag och detaljhandelsföretag är beroende av tillförlitliga informationsflöden mellan operativa system och ERP.

Inom logistiken kan en leverans delas upp, omdirigeras, försenas eller medföra extra kostnader.

ERP-systemet behöver få tillgång till de händelser som krävs för periodiseringar, fakturering, avräkning och finansiell rapportering, utan att nödvändigtvis vara det system som styr själva transportutförandet.

Detaljhandeln har liknande beroenden kopplade till lagertillgänglighet.

En försäljningskanal kan visa att en vara finns i lager, trots att den är reserverad, spärrad eller placerad på en lagerplats som inte kan leverera den aktuella ordern.

Den framtida systemmodellen behöver därför tydliggöra vilka system som ansvarar för leveranshändelser, lagerstatus och tillgänglighetsinformation.

För modeföretag och andra säsongsberoende verksamheter blir detta särskilt tidskritiskt. Varufördelning, inkommande leveranser, försäljningsutveckling och marginalrisker kan förändras snabbt under en försäljningssäsong.

Från branschkrav till konkreta beslut i SAP-transformationen

Branschspecifika scenarier skapar värde först när de omsätts i beslut om hur transformationen ska genomföras.

Innan målarkitekturen fastställs bör ansvariga för transformationsprogrammet kunna besvara fem centrala frågor:

1. Vad behöver standardiseras i hela koncernen?

2. Vilket system ansvarar för respektive affärskritiskt dataobjekt och händelse?

3. Vilka verksamhetsspecifika anpassningar har fortfarande ett tydligt affärsmässigt värde?

4. Vilka operativa beroenden styr ordningen för utrullning och produktionssättning?

5. Hur ska verksamhetsprocesser testas från början till slut över systemgränserna?

Svaren ligger till grund för beslut om processansvar, masterdata, systemgränser, tilläggsfunktioner, utrullningsordning och testning.

Definiera och styr lokala undantag

En koncerngemensam processmall bör inte bara ange vilka delar av processerna som är obligatoriska. Den behöver också beskriva vem som får godkänna avvikelser och hur tillfälliga undantag ska avvecklas.

Lokala lagkrav, kundåtaganden, produktionsteknik eller en väsentligt annorlunda affärsmodell kan motivera avvikelser från standarden.

Efter ett företagsförvärv bör eventuella tillfälliga systemlösningar ha ett tydligt definierat målläge och en utsedd ansvarig.

Fastställ ansvar för data och system

Varje verksamhetsprocess som sträcker sig över flera system behöver en tydlig källa för sina viktigaste dataobjekt.

Vilket system är huvudkälla för konstruktionsmateriallistor? Var hanteras produktionsversioner? Vem ansvarar för anläggningsidentifierare? Vilken applikation avgör om en vara är tillgänglig? Var godkänns leverantörsmasterdata?

Sådana beslut påverkar både processutformning och integrationer.

Utan tydlig ansvarsfördelning kan två system innehålla tekniskt korrekta men verksamhetsmässigt olika versioner av samma objekt.

Konsekvenserna visar sig ofta senare i form av planeringsfel, avstämningsproblem, misslyckade integrationer eller inkonsekvent rapportering.

Granska egenutvecklad kod utifrån verksamhetsbehov

En analys av egenutvecklad SAP-kod bör omfatta mer än att identifiera tekniska objekt.

Varje anpassning behöver kopplas till det verksamhetskrav som den ursprungligen utvecklades för att uppfylla.

Finns behovet fortfarande kvar? Är det fortfarande unikt för verksamheten? Kan dagens standardfunktionalitet hantera kravet? Om specialutveckling fortfarande behövs, bör den då göras som ett clean core-kompatibelt tillägg i SAP-systemet, som ett fristående tillägg på SAP BTP eller i en annan specialiserad applikation?

Den här metoden minskar risken för att föråldrade anpassningar följer med till den nya miljön enbart för att de fortfarande är tekniskt aktiva.

Även befintliga integrationer behöver granskas utifrån samma principer.

Ett tio år gammalt gränssnitt kan fortfarande användas dagligen. Men om det bygger på odokumenterade datatransformationer, manuell felhantering eller otydligt systemansvar kan det behöva omarbetas i stället för att bara anslutas på nytt.

Planera migreringen till SAP S/4HANA utifrån verksamhetens beroenden

SAP stödjer flera vägar för övergången, bland annat System Conversion, Selective Data Transition och New Implementation.

Alternativen innebär olika avvägningar mellan teknisk konvertering, processförändringar, bevarande av historiska data, anpassning av egenutvecklad kod och datamigrering.

Oavsett vilken metod som väljs bör utrullningsordningen styras av verksamhetens beroenden.

En produktionsanläggning bör exempelvis inte migreras innan de system som tillhandahåller kritiska konstruktions-, lager- eller produktionsdata är redo.

En utrullning inom ekonomi kan vara beroende av att masterdata först harmoniseras mellan flera juridiska enheter.

Inom life science kan ytterligare validering krävas innan anslutna processer kan flyttas.

För anläggningsintensiva verksamheter kan planerade underhållsstopp eller andra driftförutsättningar göra vissa perioder olämpliga för produktionssättning.

För organisationer som samordnar SAP S/4HANA-migreringar mellan flera system, anläggningar eller affärsenheter beskriver LeverX i SAP S/4HANA-migrering i komplexa systemlandskap: så fungerar en Migration Factory hur dessa beroenden kan hanteras genom en repeterbar migreringsmodell.

Testa hela verksamhetsprocesser över systemgränserna

Att enskilda SAP-transaktioner fungerar betyder inte automatiskt att den övergripande verksamhetsprocessen fungerar.

Ett material som har migrerats korrekt måste också kunna användas i planering, inköp, lagerprocesser, produktionssystem och ekonomiska bokningar.

En konstruktionsändring behöver nå rätt anläggningsdata vid rätt giltighetsdatum.

En underhållsorder kan vara beroende av reservdelar, entreprenörsinköp, anläggningsreferenser och ekonomisk avräkning.

Därför bör end-to-end-testning utgå från verkliga verksamhetsscenarier och omfatta samtliga system som ingår i processen.

Det är särskilt viktigt när en transformation till SAP Cloud ERP Private eller SAP S/4HANA innebär förändrade integrationer samtidigt som omkringliggande operativa applikationer behålls.

Vanliga risker vid transformation med RISE with SAP

Fem risker återkommer i olika branscher och migreringsupplägg:

1. Att betrakta varje lokal avvikelse som affärskritisk. Då riskerar befintliga processvariationer och onödig komplexitet att följa med in i den nya ERP-miljön.

2. Att förbättra datakvaliteten utan att förändra ansvarsfördelningen. Data kan rensas inför migreringen men snabbt försämras igen efter produktionssättning om ansvar och datastyrning förblir otydliga.

3. Att se clean core som enbart en teknisk princip. Utan styrning av processer och arkitektur kan nya anpassningar åter skapa samma komplexitet.

4. Att behandla integrationer separat från processutformningen. När en verksamhetsprocess sträcker sig över flera system blir gränssnitten en affärskritisk del av processen.

5. Att främst mäta framgång genom en lyckad produktionssättning. Resultatet bör i stället bedömas utifrån de förbättringar transformationen skulle åstadkomma, exempelvis färre manuella korrigeringar vid konstruktionsändringar, färre bokslutsjusteringar till följd av inkonsekvent masterdata, mer enhetlig fördelning av underhållskostnader, färre integrationer utan tydligt ägarskap och mindre arbete med regressionstester efter systemförändringar.

För att hantera dessa risker krävs samordning och konsekvent tillämpning av gemensamma principer mellan processägare, SAP-team, operativa system, juridiska enheter och olika etapper av utrullningen.

Så stödjer LeverX branschspecifika RISE with SAP-program

LeverX hjälper företag att genomföra RISE with SAP-program, från inledande analys och målarkitektur till migrering, utrullning, stabilisering och fortsatt optimering.

Arbetet börjar med att omsätta verksamhetens och branschens krav till en konkret målbild.

En inledande analys hjälper till att avgöra om SAP Cloud ERP Private passar verksamhetens arbetssätt, vilken övergångsmetod som är lämplig och vilka beroenden inom processer, data, integrationer och egenutvecklad kod som behöver hanteras före genomförandet.

Analys och utformning av målarkitektur

I stället för att analysera SAP-systemen var för sig granskar LeverX den samlade SAP-miljön, inklusive egenutvecklade lösningar, integrationer, processvariationer och beroenden till andra applikationer.

Analysen identifierar vilka processer som kan standardiseras inom en gemensam koncernmodell och var branschspecifika krav motiverar andra lösningar.

• För en tillverkningskoncern kan det handla om samspelet mellan PLM, produktion, projekt, inköp och kostnadskalkylering.

• För anläggningsintensiva verksamheter kan fokus ligga på anläggningsstrukturer, underhåll, reservdelar, entreprenörsinköp och investeringsprojekt.

• För företag inom life science kan analysen omfatta kontrollerad masterdata, kvalitetsberoenden och integrationer som omfattas av valideringskrav.

Resultatet blir en plan för migrering och nödvändiga åtgärder som utgår från processernas beroenden, inte enbart från en inventering av befintliga system.

Arkitektur, migrering och utrullning

LeverX definierar ansvarsfördelningen och gränserna mellan SAP Cloud ERP Private, SAP BTP, clean core-kompatibla tillägg i SAP-systemet och specialiserade applikationer.

Arbetet omfattar också att ta fram principer för tilläggsutveckling och integration som kan återanvändas under hela transformationsprogrammet.

Beroende på vilken övergångsmetod som väljs kan programmet omfatta fit-to-standard-analyser, konfiguration, anpassning av egenutvecklad kod, dataförberedelser, integrationsutveckling, testning och produktionssättning.

För organisationer som har gått från arkitekturbeslut till konkret migreringsplanering erbjuder LeverX tjänster för migrering med RISE with SAP. Dessa omfattar bland annat val av migreringsmetod, förberedelse av data och integrationer, genomförande och validering.

För nordiska och internationella koncerner kan samma arkitekturprinciper och processregler användas vid stegvis utrullning till flera juridiska enheter.

Den gemensamma processmallen ligger fast, medan lokala lagkrav, regulatoriska krav och operativa behov hanteras genom kontrollerade undantag.

Det ger också en tydligare modell för framtida företagsförvärv. Nya bolag kan utvärderas mot en etablerad koncernstandard i stället för att ytterligare en permanent ERP-variant skapas.

Slutsats

För svenska företag handlar en transformation med RISE with SAP om betydligt mer än valet av ERP-plattform och driftsmodell.

Branschspecifika krav avgör vilka processer som kan standardiseras, var specialiserade system fortfarande behövs och vilka operativa beroenden som måste styra målarkitekturen och migreringsplanen.

De branscher som beskrivs i artikeln har olika förutsättningar, men de viktigaste besluten är gemensamma: fastställ ansvar för processer och data, definiera tydliga systemgränser, styr lokala avvikelser, välj lämpliga metoder för tilläggsutveckling och planera migreringen utifrån verksamhetskritiska processer.

När dessa principer tillämpas konsekvent kan organisationen skapa en återanvändbar SAP-modell för produktionsanläggningar, dotterbolag, successiva utrullningar och framtida förvärv, utan att behöva standardisera bort viktiga operativa skillnader.

Planerar du en transformation med RISE with SAP? Kontakta LeverX för att utvärdera hur dina branschspecifika processer, verksamheter på flera orter, befintliga SAP-system och systemberoenden bör påverka målarkitekturen och migreringsstrategin.